Insändare: En hand att hålla i – om villkoren i äldreomsorgen

20 december 2017

Den 20 december ska äldrenämnden fatta beslut om vårt medborgarförslag gällande sex timmar arbetsdag i äldrevården.
Med jämna mellanrum kommer dystra rapporter om äldrevården. Det är svårt att rekrytera och att behålla personal. Många är sjukskrivna, hemtjänsten leder sjukskrivningsligan. Vi kan läsa och höra om gamla som är undernärda, bland annat pga för lång nattfasta. Nu senast fick vi höra att många dör ensamma. Många gamla är understimulerade och lider av ensamhet, att få komma ut i friska luften varje dag är mer undantag än regel.
Det har gjorts många försök med sextimmars arbetsdag. Ett av de mer kända var i Svartedalen i Göteborg. Av många positiva effekter som rapporterades var bland annat att personalen mådde bättre och kände sig mer energiska, både på arbetet och på fritiden. En annan effekt var att de ägnade mer tid åt att sysselsätta sig med boende, och att trösta dem som var ledsna.
Trettio timmars arbetsvecka som norm, alltså med heltidslön, innebär också större flexibilitet i schemaläggningen. Man kan komma bort från delade turer och styra bemanningen till när den bäst behövs.
I ett yttrande till en liknande motion i våras skriver Äldrenämnden:
”Konsekvenserna för medborgarna bedömer äldrenämnden sammanfattningsvis som positiva, då fler anställda innebär att mer personal kan schemaläggas till de tider då behovet är som störst. I tjänsteskrivelsen refereras också till forskning som drar slutsatsen att en ökad dygnsvila i förlängningen kan leda till ett positivare bemötande och en viss ökad effektivitet.”
För medborgarna, de anställda och de äldre är detta alltså ett bra förslag! Att det dessutom ger fler arbetstillfällen är en självklarhet.
En invändning är förstås att det kostar pengar. Men det som ser ut som en kostnad kan faktiskt bli en vinst. På Persgården I Hofors anställde man fler personer och vips försvann de långa sjukskrivningarna och korttidsfrånvaron sjönk. Personalkostnaderna minskade med en halv miljon.
Frågan är – vad är det värt med friskare och gladare personal? Vad är det värt att en gammal människa får tröst när hen är ledsen, får mat när hen är hungrig och inte när det finns personal, får en hand att hålla i livets slutskede?
Om detta ska äldrenämnden nu fatta beslut.
Införandet av 7 timmars arbetsdag för att göra socialsekreterarnas arbetssituation verkar ha varit lätt att fatta.
Låt oss hoppas att äldrenämnden inser att det nu är äldreomsorgens personal och boende som står i tur!

Författare: 
Annica Albertsson - förskollärare, Margareta Ask - pensionär, Per-Håkan Nordström - socionom, Erik Ottosson - lagerarbetare