Bevara gästhemmet!

Under den senaste månaden har vi kunnat höra och läsa att verksamheten på Ekhagens gästhem är hotad. Ska det läggas ner? Bantas? När? Vad blir det istället? Frågorna hopar sig. Några tydliga besked har inte politikerna kunnat ge.

Stödet för Ekhagens gästhem är stort. 3000 namnunderskrifter samlades in på kort tid och överlämnades till politikerna. Kommunfullmäktige klubbade ändå en besparing på 2.2 miljoner kronor. Koalitionen med stöd av (v) hänvisar till att regionen ska ta ansvar för den palliativa vården. Det ansvaret är ännu inte på plats. ”Min bild är att man under tiden ska stärka upp den specialiserade sjukvården i hemmen och de palliativa teamen.” säger Jerry Hansson(v).

Här finns flera problem.
För det första kan sjukvård i hemmen eller palliativa team inte ersätta den vård som ges på gästhemmet.

För det andra tidsfaktorn. ”Under tiden” som regionen ”stärker upp” ska det skäras ner på Ekhagens gästhem. Risken för att det kommer att saknas vård ”under tiden” är uppenbar.

För det tredje handlar det om kvantitet. Besparingen på 2,2 miljoner motsvarar 1,5 plats. Gästhemmet har tio platser och tar emot ca 100 patienter per år. Ta bort en tiondel och det blir tio personer som måste nekas plats, innan något alternativ finns färdigt.

Och sist men viktigast: Vad betyder det att dö? Att en nära anhörig som ska dö? Inte sällan mitt i livet. På Ekhagens gästhem kan döende och anhöriga få stöd. Familjen kan samlas, miljön är tillåtande, även små barn kan komma utan att skrämmas av sjukhusmiljö med långa korridorer och pipande apparater. Personalen är utbildad för och vana vid döendet. Vi säger bestämt nej till den av kommunfullmäktige klubbade besparingen. Gör om och gör rätt!

Häromdagen kunde vi se den nyss bortgångne Sven Wollter i TV. Han berättade om sin bok Hon, han och döden där den avslutande meningen lyder: ”Håll min hand.” Sven förklarar: ”så länge det är någon som vill hålla min hand, då kan jag dö.” På Ekhagens gästhem finns kompetensen att möta döden, att hålla i handen. Låt inte det gå förlorat!