Tal: Kvinnokamp behövs fortfarande!

För 100 år sedan tillämpades den allmänna rösträtten för första gången i ett riksdagsval. Man brukar säga att vi fick rösträtt. Men det är inte riktigt sant. Rösträtten vanns efter många års strider. Den tidiga arbetarrörelsen krävde 8 timmars dag och rösträtt. Motståndet var hårt från etablissemanget och högern. Strejker och demonstrationer möttes av polis. Många dömdes till böter och fängelse, många avskedades, svartlistades och vräktes. Rösträtt och 8 timmarsdag blev verklighet när mullret från folkdjupen växte till storm. Det är värt att hedra och minnas dessa förkämpar idag!

Det är också 100 år sedan 8 mars fastställdes som datum för den internationella kvinnodagen. Det var för att hylla de kvinnor som spelade en avgörande roll i den ryska februarirevolutionen. Sedan dess har mycket hänt på jämställdhetens område. Rätt till att behålla arbetet efter barnafödsel, föräldrapenning, fri abort, lagstadgad likalön. Pappors delaktighet i barnens liv. Mycket är bättre men mycket återstår.

Löneskillnaden är fortfarande så stor att kvinnor i genomsnitt förlorar över 3 miljoner på en livstid. Därför är också 80% av fattigpensionärerna kvinnor. Det är en skam att kvinnor som jobbat och burit upp både hem och samhälle ett helt liv inte har råd med nya glasögon, tandläkare eller resor till släkt och vänner.

Villkoren på arbetsmarknaden rullas nu steg för steg tillbaka och arbetsrätten försvagas. Timanställningar, sms-jobb, ofrivillig deltid, korta anställningar – allt detta drabbar unga kvinnor hårdast. Med försämringarna av LAS riskerar vi att tystnaden på arbetsplatserna blir total, att ingen vågar träda fram. Coronan har visat hur viktiga de kvinnodominerade yrkena är, och hur dåligt värderade de är. I decennier har det sparats på vård och omsorg, särskilt mycket stryk har äldreomsorgen tagit. Samtidigt har skattemiljarder gått till städning och underhåll av lyxiga villor i rika områden. En ny finsk rapport visar att Rut-bidraget varken skapat nya jobb eller bromsat svartjobben. 2019 kostade rut 5,4 miljarder. Det är en miljard mer än den planerade äldreomsorgssatsningen.

Efter 100 år är det fortfarande viktigt att vi ställer krav. Höjda löner i de kvinnodominerade jobben. Bort med delade turer, ”hälsoscheman” och ofrivilliga deltider. Fler anställda i skola, vård och omsorg. Omfördela rutmiljarderna till kommunal hemtjänst. För in mer pengar i pensionssystemet så att människor får en pension att leva på.